Övergiven !

Tänk jag drömde i natt att jag hade en katt
och den åt bara sill och potäter.

Du får trot om du vill men potäter och sill
det just vad små kattungar äter.
" Ur Rasmus på luffen "

Precis så ska en katt få leva resten av sitt liv
( på sill kanske ,men inte potatis ), hos dem som tog hand den som kattunge en gång. Men så bra får inte alla katter särskilt de som är sommarkatter, som sen går ett hårt liv till mötes
när familjen packar och åker hem utan katten.
Jag som sann djurvän tar fruktansvärt illa vid mig när man behandlar sina husdjur illa. P.S Kopiera gärna denna berättelse här nedan till er blogg eller kanske mailar till alla ni känner.Så kanske vi räddar några katter från detta öde.

En berättelse om en sommarkatt
Våren är en tid då kärleken sägs spira och det är här som jag Nero och mina 3 syskon Nova , Nila och Nemo kommer in i bilden.
En kall och blåsig vinterdag födde våran mamma , Sorba oss i en lada på landet. Det var inte direkt någon idealisk plats för 4 små kattungar att vistas på , men ägarna hade ett litet öga till Sorba och gick ut till ladan ibland , för att fylla på vatten och mat. När de fick veta att vi var 5 katter i ladan , suckade de och sa att vi måste bort så fort som möjligt.Under de närmaste veckorna nöjde jag mig med att kura ihop mig längst in under en soffa och pep hjärtskärande efter min familj, men ingen familj kom. Till slut kröp jag fram , mer av hunger än vilja. Det visade sig att min nya familj var riktigt trevlig. De gav mig god mat och det bästa av allt , jag fick vara inne i värmen. I min nya familj fanns en flicka på 9 år. Det var hon som hade fått mig i födelsedagspresent. Jag kunde inte minnas att hon var med , när jag blev hämtad den där vårdagen. Men , det spelade ingen roll , för hon fick mig att glömma ensamheten och jag började trivas riktigt bra hos min nya familj. Sommaren kröp sakta fram och det var dag att åka bort från staden och ut på landet. En bekant känsla kittlade i magen och jag tassade försiktigt fram i det långa gräset , efter att vi anlänt till familjens sommarställe. Jag andades in luften av frihet och njöt av varje sekund ute. Där fanns fåglar att hoppa efter , möss att jaga. Kunde det bli bättre ? Men som med allt annat så rinner tiden otroligt fort iväg , när man har roligt. Hösten smög sig ruskigt fort inpå och det blev dags för oss att lämna sommarstället. Det var vad jag trodde. Jag minns så väl, den dagen då jag som vanligt var i full färd med att jaga en mus. En duns fick mg att avbryta musjakten och springa mot det hållet , där jag hört dunsen. Jag förstod genast , då jag fick stå ensam på gårds uppfarten och se hur min familj lämnade mig. Mitt hopp sa mig att min familj skulle komma tillbaka. De hade lovat mig ett tryggt liv. Dagarna gick och ingen familj återvände. Hoppet försvann alltmer och jag började tänka tillbaka på tiden jag hade med mina syskon och min mamma. Kylan började tränga sig på och jag låg där på trappan till sommarstället , i ett sista hopp om att min familj skulle återvända och ta med mig. Nu ligger jag här och blundar.Hoppet har tagit slut , likaså min ork. Jag har kämpat länge mot den hårda kylan , men nu orkar jag inte mer. Jag låter vintern ta mig med till en annan plats , där ängarna är oändligt grön och himlen förevigt blå. En plats där jag kanske får återse min älskade mamma och syskon. Jag går ett grymt öde till mötes.....

Kram Mor i Stugan

Mitt Paradis !

Phuket Island heter en av de vackraste stränderna Karon Beach, även kallad " Softest Beach in Thailand " , och den gör verkligen skäl för den benämningen.

Sanden är vackert gulvit och vattnet är varmt som ett bad i ett badkar. Det är gott om plats , stranden sträcker sig kilometervis med lummiga trädklungor efter stranden. På Karon Beach är det nära till allt, stranden ligger ca.75 m från själva bebyggelsen med alla sina restauranger och affärer. Trots detta störs man inte av trafiken och gatulivet, utan man kan koppla av och ha det hur skönt som helst. Det enda som kan vara något störande är de många försäljarna som går omkring på stranden med sina varor, men man kan göra verkliga fynd bland deras varor. Om man har lust att handla vill säga , försäljarna är aldrig påträngande , utan säger man nej så går de vidare.

Här kan man snorkla och mata fiskarna med bananer. JA bananer . De är helt tokiga i detta. När man ligger och snorklar och har bananer i händerna har man hundratals fiskar runt omkring sig som slåss om maten, puffar på cyklopen och stryker mot kroppen. Aktar man sig inte så kan man få sig ett litet tjuvnyp av de hungriga fiskarna när bananerna är slut, men de är så små fiskar att det känns inte mycket att bli biten av dem , jag blir mest rädd tror jag :) . Ett måste när man är i Karon, är ett besök på Dino Park. Det är en restaurang med en minigolfbana intill ( 18 hål ) . Hela stället är uppbyggt som ett Jurassic Park i miniformat. Stan Winston, mannen som skapade kulisserna till Jurassic Park har även gjort detta mästerverk. Själva restaurangen är byggd i " Flintstone " stil, med allt i sten, bord, stolar och personalen är klädda i flintkläder.

Hela restaurangen är byggd så att man sitter i en djungelmiljö med växter och vattendrag i hela anläggningen. Vill man sedan efter en utsökt middag spela ett parti minigolf är det bara att förflytta sig ett stenkast, så är man i en riktig urtidsmiljö.

Banan är en 18 håls medelsvår bana i en miljö helt i klass med Jurassic Park. Det är massor

av urtidsdjur man passerar på sin runda och allt ser otroligt verkligt ut, med djuren som rör sig och ut stöter läten. En svettig golfrunda vill jag lova, jag var dyblöt när vi spelat färdigt, men roligt. Snart så bär det av dit egen , jag längtar.

Kram Mor i Stugan

Gott skratt :) :)

Ett gott skratt förlänger livet , sägs det. Satt och tittade på annonser på olika köp/sälj sidor, kikade på lite olika saker. En del skriver hur torftiga annonser som helst och andra drar på ordentligt.
Jag hittade denna annons på en sida , och fick mig ett gott skratt. ( kanon bra )
Säljes - Soffa !
Jag gjorde misstaget att ta semester när det regnade som mest och tillföljd av det fick jag åka runt med frun i diverse affärer och titta på grejor. Det började med att vi skulle titta på markis till vår husvagn och slutade med att frun kom hem med en soffa. Jag tyckte att inte fan kunde man hänga den på husvagnen och ha som markis. (Hur hon kan himla så högt med ögonen kommer jag aldrig att begripa ). Alltså följden blev att den befintliga soffan som är ca 5 år gammal ska ut.Den är i skinn och bra skick ( Hinner inte ligga i den för det är alltid något som ska göras enligt frun. Det är något konstigt som händer hos kvinnor när en man lägger sig ner ). Det är en tre och en två som är inköpt på EM möbler. Trean är 2,30 bred och tvåan är 1,80. För detta fina exemplar hade jag tänkt mig 5500kr. ( nypris 14.000).
Detta är det sista som ska ut ur huset nu på ett tag lovar frun, men när väl soffan är på plats så ska vi säkert ha ett nytt soffbord med. ( det hade för fan varit billigare att åka på charterresa med hela släkten i två veckor ) hörs vi inte innan, så hörs vi säkert nästa gång frugan har tråkigt och ska hitta på något nytt här hemma.

Kram Mor i Stugan

Eftertraktat !

Satt och läste i våran lokaltidning, och fick se en annons om sålda hus inne i Värnamo. Det är ju helt sjukt, vilka priser det är på begagnade hus idag. Ungdomar som vill köpa sig något eget , har ju inte råd med detta, tycker faktiskt synd om dem , men så här kan det ju inte fortsätta, med stigande huspriser. Jag kan känna mig lite stolt, för här i Hjälshammar By ( 3 km. utanför Värnamo ) är det just nu eftertraktat ställe att bo , det finns de som köpt sommar stugor för

1,3 - 1, 6 miljoner kronor ,( DET ÄR JU FANTASISUMMOR ) för att sedan riva stugan och bygga sig ett permanent boende. Eller så har man turen att kunna få ta över föräldrahemmet och bygga om det, så man får det modernare både in och utvändigt . Själv lyckades vi få tag på en markplätt för 7 år sedan,det tog 2 år med all pappersexercis innan vi kunde börja bygga vårt hus , som ligger 200 m. från sjön Vidöstern . Så nu har vi bott här i 5 år. Jag måste ju säga att lite egoistiska har vi också blivit , efter hand som vi har bott här i byn, vi vill inte heller ha en massa nybyggda hus lite här och där . Vi vill ha de som det är , det är så mysigt .

Kram Mor i Stugan