Mitt foto
Det som jag skriver här i min blogg , det är mina innersta och ibland lite virriga tankar. Men dom är mina , det är mina tankar , funderingar, frågor , berättelser , mina ord. Allt detta virrvarr av bokstäver , det är JAG. En blandad kompott av allt möjligt helt enkelt.

05 november 2008

Komentarer från Barn !


Ibland är det underhållande, ibland är det pinsamt och ibland kan det ta ett bra tag innan man förstår vad det verkligen handlar om. Men så här i efterhand är det lätt att skratta åt vad barnen sagt......

Som stolta föräldrar satt vi i soffan med vår yngsta son, som är 4 år och lite lillgammal och klok (tycker vi), och sa till varandra att:– Ja han har nog fått det bästa ur dig och mig rent genetiskt, undrar vad han blir när han blir stor??Varpå vi frågar honom vad han ska bli när han blir stor.– Jag ska bli tjuv! Där fick vi för våra bra gener!

Sonen nästan 6 år fick bada med sina "billiga" simglasögon i badkaret. De läckte rejält så de blev vattenfyllda så fort han försökte titta under vattnet. Han dyker upp,kollar glasögonen och säger irriterat: – Dom är ju trasiga, jag måste ju blunda för att kunna se!

Sonen då 4 år, åkte med mig i bilen. Han satt där bak och sjöng en egen påhittad sång: "röven, röven, röven....""Vad sjunger du för nått´?" frågade jag."jag sjunger om röven", svarade Josef."Jaha, vad är det för nått´då?"en röv", svarar han som om det vore självklart..........."en så´n som rövar från andra." fyller han i som förklaring, eftersom jag inte verkar fatta !

Jag berättar för sonen Leo, 4,5 år, att lillasyster Elsie, 6 månader, har fått sina första tänder. Han tittar och känner. Pappa kommer sen hem från jobbet och Leo springer fram till trappen och ropar - Pappa, Elise´s tänder har slagit ut!

Min dotter som är 6-år frågade mej en dag: Vad hette morfar när han var liten? Jag svarade att han hette Lennart, men hette han det när han var liten !

Vi var nyinflyttade i vårat nya hus och ungarna hade fått rummen på övervåningen. Jag och min dotter som då var11 år sitter i köket och pratar.Då säger dottern samtidigt som hon blir röd i hela ansiktet:Mamma jag vet vad du och pappa gör när vi har lagt oss.Vad svarar man då?Min första tanke var att hörs det upp?Men sedan kommer det bästa:Ni äter godis!!

Mamma, när jag blir äldre ska jag skaffa en hund- Jaha säger mamma- Ja, och den ska heta Fiffi!-Jasså, vad ska det vara för sorts hund då? - Jo förstår du, säger Ida och slår ut händerna, antingen ska det vara en sporthund eller så ska det vara en taxi!

Pappa ber Ida om en kram men Ida vill inte ge någon till pappa. Då säger pappa "Då får inte du någon av mig heller"Ida svarar: "Vet du pappa, det kan jag leva med !

Mamma är sen hem från jobbet och är trött och mår litet kymigt. Pappa och Ida sitter redan vid matbordet och äter middag.Ida utbrister:"Oh, kära lilla mamma, så hemskt roligt att träffas igen! Kom in lilla vän och ta dig en bit mat, så ska du se att du mår bättre straxt och växer och blir stor och stark!
Det var en mamma och hennes son (ca 6 år) som lagade mat när det ringde på dörren. Mamman ber sonen att öppna och han gör det. Det är tyst en långt stund innan mamma frågar "Vem var det?" Hon får inget svar och frågar igen. Då kommer sonen in i köket och ser ut som att han sett ett spöke.Mamma frågar igen: "Vem var det?"Pojken svarar eftertänksamt: "Jag vet inte... Men jag tror det är en häst..."(Mannen som ringt på dörren var svart och det var första gången pojken sett någon som varit det.)

Det finns vuxna sanningar och det finns barns sanningar. Ibland går de ihop och ibland går de isär.Och det är precis så som det ska vara....
Kram Mor i Stugan

Inga kommentarer: