Blir alltid lika vemodig när jag ser övergivna hus och husgrunder i skogen.
Hur många gånger , och av vem , har öppnat och stängt den här dörren.
Ett övergivet hus som nu har gått i träda , så nu tar naturen tillbaks det , som en gång kom därifrån....
Kram Mor i Stugan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar