Den skräcken eller rädslan har nog många av oss känt skulle jag tro.Vet inte egentligen varför jag känner sånt fruktansvärt obehag av att gå till tandläkaren.
Jag skall bara på en "vanlig" undersökning .
Ja herregud vad jag gruvar mig och vad jag svettas och vad jag är ängslig.
Det är ju klart , man kan ju vara ängslig för att det är så jädrans dyrt att gå dit.
Men det är inte bara därför man känner det så där olustigt inför tandläkarbesöken.
Jag kommer in i väntrummet , sätter sig ner och väntar och gruvar.
Man är inte så kaxig när man blir uppropad.
Slang in i munnen som suger bort salivet och så börjas då petandet i tänderna.
Och så frågar dom en massa och man skall försöka svara , med en massa grejer i munnen.
Och när dom tar röntgenplåtar , det är så äckligt så jag håller på att spy , och hålla den på plats känner paniken välla upp och man vill bara kräkas , Usch och fy.
Sen när allt är klart och man får skölja och stiga upp från denna helvetesstolen , då är det skönt .
Och ännu skönare när man kommer ut i väntrummet och ser alla stackarna som sitter där och väntar på sin tur , då kommer tanken.
JAG ÄR KLAR JAG.....
Kram Mor i Stugan
1 kommentar:
Jag trodde i många år att jag faktiskt led av just tandläkarskräck... Tills jag flyttade ocjh fick en ny PSYKOLOGISK tandläkare - som genast såg ett samband mellan min sk tandläkarskräck och mina astmaattacker. Han talade om att det var min kropp som reagerade på att det blev "täppt i halsen " mm vid besöken hos tandis- då gick hjärnan igång och alarmerade astma attack - vilket fick mig att få "panik" och andnöd...
Numera är det aldrig problem längre - inte så att jag skriker Yieppie över att gå dit- men helt OK känns det.
Jag kan inte låta bli att undra hur många med tandläkarskräck som egentligen har samma problem som jag hade?
Skicka en kommentar